Zazoula

Ja, nu var man hemma då. Gick från 600+200 kvadrat till 70. Som att gå in i en garderob.

Hursomhelst. Imorgon är det nyårsafton.

Ännu en underbar julafton! Tomten var här, massa snö utanför och massa god mat =) Men nu hotar far med kyrka imorgon kl 6 på morgonen. Hmpff.

Tänkte berätta om världens sötaste systerson. Han är min och han heter Nicholas. Han är 13 år och vill ändå umgås med sina mostrar! Vi må vara väldigt unga och hippa, men vi är ändå mostrar. Det gulligaste var i fredags när jag stötte på honom utanför affären. Jag var på väg ut och såg ut som en slusk och han var på väg in med alla sina killkompisar. "Hej Lollo" hörde jag, såg mitt hjärtas sång (Nicho) och sen tvekar jag lite. Jag menar, han är 13. Man får inte bete sig som en tönt framför hans kompisar. Så jag lutar mig lite på ena benet, ser mig nervöst omkring och får fram ett väldigt coolt "he-heej Nicholas" Då kommer han fram och kramar mig! Japp. För så söt är han bara. Och jag tycker inte bara att han är söt, jag tycker han är jävligt cool också som vågar göra så! Alla hans kompisar vände sig om och tittade på mig sen så jag såg till att skynda mig därifrån.

Men det är här historien får sig en liten tvist! Det visade sig nämligen att alla Nichos kompisar är gulliga. Det kanske är årgången. Eller för att Nicho är så avslappnad och cool så inget han gör blir töntigt. Han ringde mig nämligen senare på kvällen och berättade att hans kompisar trodde att jag bara var 15 år gammal. Seriöst? Det var den bästa julklappen jag någonsin fått! Och jag kan använda detta resten av mitt liv med. Sådär efter höftledsoperationen: "ja, men nicholas kompisar tycker jag ser ut som 15. liksom"

Men detta är inte det ända stordåd Nicholas och hans kompisar har gjort. Jag hörde också om en gång när min Stephanie, Nicholas storasyster, gick över skolgården bärandes på en massa böcker och papper. Jag minns inte om det var att hon snubblade eller om det var att det blåste till, för hursomhelst så tappade hon alla sina papper över hela skolgården och allt detta framför alla de tuffa killarna i 9:an. Pinsamt var det och dom stod där och småskrattade åt henne. Men då kom Nicholas och hans kompisar, som också var på skolgården, och hjälpte henne plocka upp alla papper, så hon behövde inte ens böja sig.

Alltså såååå snälla pojkar det finns! Och om några år så plockar vi dom! Hehe.

Jag tänkte börja med att chocka folket lite här nu:

Vi kom i tid igår!

Puh.. Blev själv lite förvånad och väldigt imponerad bara av att skriva det. Fick lite gåshud med.

Hursomhelst. Det var trevligt igår. Jag var lite seg och inte så värst social egentligen, men det får dom tåla! Sen så undrar jag om Sebastian någonsin kommer komma över att jag är som ett barn när det gäller mat. Jag gillar köttbullar och potatis helt enkelt! Varför ska man då trycka i sig sill, som jag inte gillar, bara för att "vi är på julbord och köttbullar finns ju hemma". Varför ska jag smaka på renhjärta, när det vrider sig i magen på mig av blotta tanken, bara för att "man får vara rädd för höjder och höga hastigheter men inte för att prova ny mat". Och ärligt talat, gravad lax? Hallå, är den inte rå?  "ta lax, det är dyrt, jag menar gott". Snälla.

Nä, sånt där får ni som gillar det ha för er själva! Jag vet, jag är som ett barn, men jag lär mig sakta men säkert. Jag menar, jag har ju lärt mig att äta senap och rödbetssallad precis. Det är väl duktigt?

Titta vad jag hittat:



Det är en Sverigedräkt som jag har sytt till Anette. Så har jag redigerat bakgrunden liiiite.
Ska lägga upp fler bilder, så man kan se hur det ser ut framifrån också..