Cortégen 100 år!

Idag ska det kollas på cortége! Men jag har givetvis glömt min Chalmersmössa. Jag vet. Skandal. Hade varit himlans gullig i min mössa.. 


Samba

Hade en så otroligt härlig dag i lördags!

Först var vi på Paulas dansuppvisning. Detta säger jag inte för att hon är min "systerdotter" men hon var verkligen bäst i sin grupp! Hon hängde med i takten, hade mest inlevelse och hennes armar var sjukt graciösa när hon dansade balett. Jag hoppas då rakt att hon kommer lära mig den där bamsedansen som hon lovat!

Efter dansen så åkte vi och hämtade mammas kompis och satte oss på rose and crown för att äta. Satt på uteserveringen och jag frös inte =) Där satt även "den störiga killen" som vi träffade på den där tjejkvällen i augusti. Han som började bra, men inte visste när det var dags att gå. Undrar om han kände igen oss.

Ikka, störig kille och jag


Efter så lät vi mamma fika med sin kompis och jag och Nettis började vår shoppingrunda. Köpte två klänningar =) Nettis köpte en klänning. Ja, det var nödvändigt med fler klänningar.

När vi shoppat färdigt gick vi tillbaka till rose and crown (hittade uteplats igen) och tog ett par öl. Sebastian och hans kompis Sara tittade förbi och det var trevligt att träffa henne med =) Vi tittade på fotboll och hurrade som galningar när tröjorna på fotbollskillarna åkte av. Sebastian not so much.

Men sen, sen började äventyret. Vi dumpade av dom vuxna och började vår färd mot främmande mark. Jag och Nettis. Unga och galna och på en sambafest!
Först så mest tittade vi på allas rumpor med stora och beundrande ögon, men sen när vi listat ut hur man skulle göra så körde vi på som aldrig förr. Dansade på stolar och dylikt. Man skulle kunna säga att vi ägde. 

Dom hade dels ett dansgolv med en DJ som spelade sambamusik och dels ett annat rum där människor på festen slog på trummor av olika slag och massa andra instrument och fick till världens stämning! Så härligt folk där! Det var t. ex. en där som trodde att jag och Nettis var 17 år gamla. Hi hi. En kändis var där med. =) Senare på kvällen så satte dom igång på riktigt och tog fram dom halvnakna tjejerna med fjädrar i håret och efter det så gick man ut och fick se en eldshow. Det var verkligen en hejdundrande fest!


Att vara i tid

Klockan 05.36. Något låter. På något sätt tystnar det. Klockan 05.41. Samma ljud som tidigare. Jag öppnar ett öga. Stänger det. Det låter fortfarande. Öppnar ögat igen. Öppnar andra ögat. Är det morgon? Jag får det att sluta låta. 05.46. Hemska ljud. Jag tar telefonen och gömmer den under kudden. 05.56. Det låter i min säng. Jag kan inte hitta källan. Slår på täcket för att hitta djävulsljudet. Vaknar själv av att jag blir slagen. Varför slår jag på mig själv? Och varför låter min kudde? Jag hittar telefonen och stänger av alarmet. Fumlar efter mina glasögon och börjar gå ner för trapporna. De är väldigt branta och farliga vill jag lova.
06.45. Jag sätter mig upp och blinkar som en besatt. Hur hamnade jag i mammas säng? Nu måste här sättas fart! Och det gjorde det! Jag åt frukost, jag duschade, jag klädde mig, jag såg på nyhetsmorgon, jag plockade undan frukosten, jag packade ihop min väska. Och allt detta med ett glatt humör och på 45 min. 07.30 är jag i bilen på väg till skolan. Hurra tänker jag. Jag är i tid! Det är ju ovanligt. Det känns bra. 08.15 är jag i skolan, parkerar. En kvart i förväg. Ska bara kolla schemat i vilken sal vi ska vara i. Jaha. Vi börjar 10.30.

Det suger att vara i tid.

Galet.

Hallå...?
Är du kvar?

Detta va ju inte bra. Känns som en boja. Kan inte andas. Vet inte var jag ska ta vägen. Försöker tänka på annat, leva ett normalt liv, men det går inte. Alltid när man minst anar det så kommer den tillbaka. Den där rösten: "kooom.. koooom till mig.. skriv i mig" Jävla blogg.

Måste jag skriva? Jag kanske vill virka en duk istället. Nä det vill jag inte.

Måste jag vara rolig också? Fan va jobbigt. Jag vägrar. Detta är inte roligt. Det är blodigt allvar.

Måste jag berätta om mitt galna liv med? Tomt i huvudet. Öken. Fåglar som kvittrar. Lyssna! Hör ni? Inte jag heller.

Så det har anlänt. Det mest meningslösa inlägget av alla. Har absolut inget jag vill dela med mig av. Håll er på er kant. Här finns inte tid för glädje och mening. Jag tänker vara bitter. Det är underbart väder och jag är ledig, men jag tänker sura. DET, mina vänner, är galet! Jag lever ett galet liv.

Ok - jag kanske tänker ta en promenad i solen och kanske äta en glass sen, men det är allt! Sen tänker jag fortsätta vara bitter. Bitter på ingenting. Galet.

Livets skola

Saker jag lärt mig dom senaste dygnen:

Sätt alltid på frimärken på breven du ska posta
Har du glömt att sätta på frimärken, sätt inte breven i lådan
Ska du sätta ofrankerade brev i en låda så ta den lådan som ingen annan sätter i sina brev
Har du satt ofrankerade brev i en låda lämna inte lådan
Om det står att lådan ska tömmas klockan 18 så töms den kl 17.00 och kl 18.30
Du får aldrig tillbaka dom 1,5 h du väntat på en brevbärare helt i onödan

Kläm inte finnar på jobbet
Låt inte Anette klämma dina finnar på jobbet
Låt inte Anette sätta papper över hela ditt ansikte med hål för ögonen efter att hon klämt dina finnar
Glöm inte att ta bort pappret innan en viktig kollega kommer in i rummet


Jag hoppas Ni kan lära er av mina misstag
Over and out


RSS 2.0